Drömmer hela tiden. Tänker hela tiden på framtiden och allt vad den har att erbjuda. Vad kommer egentligen att hända och vilka val påverkar vad? Vad kommer jag att jobba med? Var kommer jag att bo? Vem kommer jag att leva med och kommer jag att vara lycklig? Alla dessa tankar gör mig inte rädd, absolut inte. De gör mig förväntansfull och väldigt glad. Det finns någon sorts skräckblandad förtjusning i att inte veta. Jag har min vision om hur jag vill ha mitt liv, hur jag vill må och vad jag vill lägga min energi på. Jag kan bara hoppas på och kämpa för att det ska bli just så, för vem skulle annars göra det? Det är rätt häftigt, att vi verkligen styr över våra liv. Vi som bor i Sverige har den möjligheten. Vi kan göra exakt vad vi vill. 

Min dröm är att flytta till USA. Kalifornien. Men kommer jag klara att vara utan min familj? Jag vill helst att dem ska flytta med mig och bo i sitt egna hus där haha. Jag vill jobba med något som jag verkligen brinner för, vägrar jobba på något tråkigt jobb som jag gör bara för att göra. Vill hjälpa folk, vill skriva, vill jobba med kläder, människor, vill bli pilot, läkare & psykolog. Jag vill bli allt. Jag vill testa allt.

Dygnet är för kort. Hur ska man hinna med allt? Livet är för kort också. Min värsta mardröm är att sitta någonstans där jag inte vill vara med ett jobb jag inte gillar och tänker att det inte alls var såhär jag ville ha det. Men så ska det inte bli. Längtar till framtiden. Längtar till allt.